HEMRESA UTAN RADAR?

SOLUPPGÅNG DEN 17 MARS, HEMRESA.

INTRACOASTAL UTEFTER BROFÄSTET SOM LEDER ÖVER 17th STREET.

FLYGET MOT NEW YORK.

DEL AV BAGAGET DOKUMENTERAT.

HEMMA 18 MARS. VINTERGÄCK OCH SNÖDROPPAR I TRÄDGÅRDEN.

Torsdag den 17 mars.

Vi vaknar tidigt denna vackra, sista morgon på hotell BeachComber, Pompano Beach, med en härlig soluppgång. Tidig frukost (med "billigt kaffe från LIDL") i matsalen, där vi njuter av vår standardardiserade måltid: Two eggs, with the sunny side up, rostat bröd och några skivor knaperstekt bacon, två tomatskivor samt ett glas juice, kaffe förstärkt med en tesked necekaffe i koppen. Vi behöver inte ens ge beställningen till personalen. Alla vet!

The Bellcaptain hämtar vårt bagage ( skämmigt tungt!), för transport till bilen. Vi har gott om tid och tar oss långsamt ut till flygplatsen, med en del "nerstickare", till havet och till Intracoastal för en sista njutning ...

Jag tittar på W, och tycker att han ser ut som kungen av Kurre-Kurre-Dutt ön, brun som en pepparkaka, medan jag själv mest liknar en vit sparris. Jämförelsevis! Men min upplevelse av sol och värme har varit absolut lika njutbar.

Vintern i Sverige har varit lång, snöig och framför allt med en känsla av ständig köld i hela kroppen ... En sån skön tid vi har fått uppleva dessa veckor! Ovanstående kommentarer, är en parentes i detta skrivande tillstånd, men personligen viktig att föra fram!

Flyget skulle inledningsvis ta oss från Fort Lauderdale till New York, med beräknad avgång klockan 14,30. Så långt allt väl.

Men vid Gaten för avgång från New York till Köpenhamn meddelade vår flygkapten att flygplanet fått problem med sin radar och kunde inte avgå beräknad tid 18.30, om än alls? Kaptenens avslutande kommentar: "Jag tänker minsann inte flyga över Atlanten utan radar!". Nya besked skulle lämnas 30 minuter senare.

Denna försening framflyttades stegvis under kvällen, för att slutligen fastställas till klockan 21.30. Väntetiden tillbringar vi hos olika lounges, där man kan få lite snacks, öl, vin och en whiskey eller en kopp kaffe. Man kan också använda sin dator där.

Flygresan hem, beräknad till sju timmar, helt OK, med några timmars sömn, trots intensiva skakningar... Under måltidens inledande cocktail och flygets skakningar, kunde inte glaset stå på bordet, utan skakningarna måste följas med vicknaingar på handen som höll i glaset, för att behålla glasets innehåll!

Trots allt avslutas resan med en lite bitter eftersmak, med flygbolaget Delta´s förseningar och problem i båda färdriktningarna, i jämförelse med det höga priset för att åka businessklass under springande hit och dit för att skaffa nödvändig information.

Problem med att försäkra sig om rätt transport av vårt bagage, svårighet att få fram information. Den långa transporten, sent på kvällen efter en lång dag med problem, att nå den tilfälliga hotellinstallation i Chicago. Sen ankomst och tidigt (o5.oo) uppstigande. Vilka krav kan man nu i efterhand, ställa på detta företag?

Tack Bi & Bj, för att ni mötte oss i Köpenhamn med biltransport hem till Malmö!

Det kändes verkligen skönt!

Hemma i trädgården kan man nu ana att våren är i annalkande, med vintergäck och snödroppar i full blom. Trots gårdagens snöfall, blåst och kyla. Denna morgon + 1 grad. Brrrr!

SISTA DAGEN ... NÅTT FRÄCKT ATT KÖPA MED HEM!

STRANDVÄSKA HOS SURF AT RON JON.

FÖDELSEDAGSPRESENT TILL EN WINDSURFARE!

COCOANUT SHRIMP´S, AT OUTBACK.

Onsdag den 16 mars.

Dan före dan ...

Vi bestämmer oss för att använda den sista dagen till shopping, att därefter packa och avsluta dagen med en middag hos en inte alltför avlägsen restaurang.

i åker än en gång ut till Sawgrass Mills Mall som ligger några mil bort, i utkanten av Fort Lauderdale. Detta Mall (inköpscenter) är enormt omfattande, men har dessutom rätt så trevlig miljö. Jag hittar absolut rätt affär för mina inköp. Här fanns verkligen rätt prylar. Jag hade redan en idé om vad det skulle bli. Och jag fann det hos Ron Jon!

Klockan har blivit tre, och jag får då en av mina hysteriska "hungerkriser"; - vilsenhetskänsla, irritation och stress. Så vi kilar snabbt in på restaurang Cheescake och får ganska snart fram nått ätbart på bordet + en kall Arnold Palmer (isthé special, uppkallad efter en berömd golfspelare i USA). Smakade bra och kändes skönt!

Hem till packningen, samt senare på kvällen kör vi ut till förbokade restaurang Outback. Där serveras oss en favorit, Cocoanut Fritted Shrimps som förrätt, samt en saftig Sirloin biff att sätta tänderna i. Lustigkurre till servitör, som verkligen anstränger sig maximalt , att tillfredställa alla sina gäster. Vi kan inte låta bli... att smila en smula!

Hur som helst, - blir det ett rätt så sent sängående! Tidig frukost i morgon ...

TWO GEORGE´S AT THE COVE.

WERNER PÅ VÄG IN TILL GEORGE´S.

EN ARNOLD PALMER (ISAD THEDRINK) HOS GEORGE´S.

BROÖPPNING UTANFÖR THE TWO GEORGE´S AT THE COVE.

KOLLA HAJBETTET PÅ SURFBRÄDAN, HOS GEORGE´S BARTAK!

Tisdag den 15 mars.

Sol och bad under förmiddagen.

Nu blir det varmare och varmare igen! Vi besöker solsängarna nere vid havet, för att låta solen bestråla oss under några timmar. Det är ju nästan sista chansen! Den 17 mars åker vi hem till Sverige igen.

Lunchen njuter vi i lugn och ro hos Two George´s at the Cove, som återigen serverar Floridas bästa Fish and Chips med deras goda coleslow. En mycket spröd frityr omger ett absolut kritvitt, välsmakande fiskött! Man blir aldrig besviken. Personalen är alltid uppmärksamma, trevliga och alerta!

Vi tar sen ett svep över sta´n med bilen, följer boulevarden Atlantic Ocean och stöter då på Krogen Bubba Gump med sina goda räkrätter och Hilton Hotell, vår tidigare hemvist. Många ungdomar är samlade utefter stranden. De har nån typ av vårledighet från skolan dessa dar.

Vi stannar vid ett Publix,för inköp av vatten och lite färskt bröd. Kvällen tillbringar vi vilsamt, med lite ost och bröd.

BABY RIBB´S OCH PRESENTER ...

THE FISHING PIER I SOLNEDGÅNG.

BOBBY RUBINOS LÄCKRA BABY BACK RIBBS!

Tisdag den 14 mars.

Nu är det så här ... Det börjar dra ihop sig till hemresa ... de sista dagarna och timmarna ... rasar fram och bestyren blir fler. Allt som inte hunnits med, skall göras nuuuu! Detta innebär att skrivandet på bloggen halkat efter. Så idag är de egentligen onsdagen den 16 mars... och i morgon åker vi hem. Konstigt?

Vart tog dom vägen alla fyra veckorna? Som skulle vara en evighet (en kort minut!) ???

Här en kort resume för måndag den 13. Sol på havet och mera värme. jag badar faktiskt fötterna, och det känns skönt. Vi blir liggande i solen och njuter, jag med 30 som solskyddsfaktor.

Under dagen åker vi till ett Mall : Galleria 2414 East Sunrise Boulevard.

Här inköper vi de återstående presenterna som vi skall ha med oss hem. Bobby Rubinos får servera lunchen. Jättegoda Baby Back Ribb´s.

Efter den goda lunchen återvänder vi för minst fjärde gången till det poulära och och framför allt svårparkerade området, The Fishing Pier vid Commersial Boulevard.

Vi hittar äntligen en ledig parkeringsplats och ett ledigt bord på en av krogarna. Där slår vi oss ner och njuter av en öl och ett glas vin och studerar det täta folklivet och de stressade kyparna.

Det här blir en härligt, lagom solig dag, - som senare avslutas med en macka på rummet!

RIVERSIDE MED SVETSADE HAMBURGARE.

VATTENVÄGAR.

VÅR BIL FORD EXTREM.

W VÄNTAR PÅ SIN "SVETSADE" HAMBURGARE PÅ DEN IRLÄNDSKA PUBEN.

RIVERSIDE WALK.

Söndag den 13 mars.

Denna dag åker vi med bilen till olika platser i staden,

bl a. utmed havet, men stannade också vid olika platser utmed Intracoastal ... kollade båtar förstås! Imponerande lyxiga bjässar till kryssningsfartyg, åtta-tio våningar höga, med kryssningsmål som t.ex. Bahamas.

Vi är just nu inne för tiden till firande

av helgonet (?) S:t Patrick. En dag med festligheter. med musik, dans och öldrickande på Irländska pubar. Det mest kända stället heter Riverside, som ligger intill Intracoastal i slutet av Las Olas Boulevard. Datumet för detta är den 17 mars. Många firar detta i förtid ...

Vi kör ut till Riverside,

trots att de ännu inte börjat sina festligheter där. Men det är en kul miljö och trevligt att slå sig ner för lunch. Vi beställer hamburgare: "well done" ...

Javisst, är de "well done"!

Fastsvetsade vid brödet, närmast förkolnade, ligger våra hamburgare på tallrikarna och väntar att vi skulle sätta tänderna i dem ... Hujeda mej, är allt jag vill säga. Men annars var det bra!

Resten av dagen,

fortsätter vi resandet i staden, kollar vattnet och båtarna. Kvällsmål på rummet, med bröd och ost, en öl och lite TV-tittande.

BRÖLLOPSBESTYR OCH MIDDAG MED FICKLAMPA.

SE VÅRT MIDDAGSBORD HOS LYXIGA CHARTHOUSE!
Det andra synliga bordet på bryggan blir vårt middagsbord.

BÅTAR PÅ VÅR RESA UTEFTER INTRACOASTAL.

VATTENTAXI OCH EN CIGARRETT.

REGLER FÖR BÅTAR SOM VILL LÄGGA TILL HOS SHOOTER´S.

VATTENTAXI LÄMNAR SHOOTER´S.

Lördag den 12 mars.

En lat dag med lite kyla i luften.

Goda rapporter

från Hawaiiresenärerna F & L, om "allt väl", - men också från släkt och vänner som skrivit där. Många webbsidor från privatpersoner har dokumenterat bl a. med filmbilder, en del av förödelsen på Maui.

Senare under dagen

skall det bli bröllop på stranden, framför den skyddande hyddan på soldäcket, där vi brukar vistas, för att även få tillgång till lite skugga, - åt Be!

Vi har även i dag intagit våra solplatser här,

men blir bortmottade vid 1-tiden, för förberedande av ceremoniplatsen. Personalen har brått med arrangemangen, resande av ett jättetält i de bakre environgerna, som dukas med vackra, vita dukar. Tältets "drapperier" sammanhålls med vackra rosa rosetter ...

(slarvig dokumentation: no pictures!)

Nåväl, det börjar ändå dra ihop sig för lunch

som vi intar hos Two George´s at the Cove, där man får stan´s godaste Fish and chips. Med coleslaw! Det är verkligen kul att sitta där och spana på båtarna som åker förbi, eller lägger till för att äta lunch.

Vi lämnar krogen mätta och belåtna

och kör vidare mot Shooter´s för att kolla läget och båtlivet där. I dag ligger flera skapliga farkoster, bl a en ciggarett är förtöjd vid bryggan. För det mesta blir båtägarna assisterade från bryggan av personal, som med en utsökt finess snor tamparna i luften så att ögglor bildas som sen snor sig runt bryggans knapar! Virituost!

W bokar bord för kvällen

i den intilliggande (flotta!!!) restaurangen Charthouse. Hit kommer de största, lyxigaste fartygens ägare med sina båtar för att äta sen middag och för att beundras.

Hem för vila och uppsnyggning till kvällen ...

Jo, den blev ett litet äventyr för sig! Middagen på Charthouse ...

Vi blev väl mottagna och presenterade för hovmästare, annan personal, med handhälsande, inledningsvis ... Vi hade reserverat bord nere på bryggan (första parkett!), vilket vi också får.

Men det är ju mörkt ute klockan 19.30,

så matsedeln, som är lång och intressant, är fullkomligt ogenomtränglig i tillgängligt mörker. Vi beställer en ficklampa, som vi får.

Inledningsvis beställer vi en Margaritha, samt en förrätt.

Diskussion om vin till denna och huvudrätten, som är fisk resulterar i nödvändigheten att tillkalla en vinkännare. Innan vinet (Risling) når bordet, är förrätten konsumerad ... och varmrätten på insimmande ...

W härskanar till!

The General Manager går två varv runt vårt bord ... och frågar hur vi har det?

Han informeras om den besvärande bristen på samordning av mat och dryck, men tycks inte ta det hela på allvar ... Vi håller humöret uppe!

Efter avslutad måltid,

vid utgången från krogen, presenterar the General Manager en anställd svensktalande kvinna (av annan nationalitet) för oss. Vi förstod aldrig riktigt avsikten med den gesten?

Taxiresa hem, ändå nöjda med dagen, den goda fisken med det goda Rislingvinet ...

JORDBÄVNING, TSUNAMI I JAPAN. TSUNAMI PÅ HAWAII.

SALLAD PÅ RUBY TUESDAY SER VÄL OK UT?

MORGON MED OVÄDERSHIMMEL ...

HALVSKYMD SOLUPPGÅNG FRÅN PLAN 7, RUM 705.

Fredag den 11 mars.

Vi vaknar rätt så tidigt denna morgon

och slår på TV´n för att se nyheterna före frukost. Vad vi får se känns absolut ofattbart!

Från TV kablas ut fasansfulla bilder från Japan, som beskriver en historiskt, omfattande jorbävning, med en magnitud av 8,9 på Richterskalan. Inte på mannaminne har nått liknande uppmätts!

Bilderna som kablas ut,

visar på en ofantlig Tsunamivåg som följer i jordbävningens spår. Hus, bilar båtar, flygplan och annat bråte spolas fram med vågen. Helt visst även människor. Omfattningen av människoförluster är förståeligt nog ännu okända. Ett oljeraffinaderi står i brand. Man talar också om en kärnkrafts-olycka hos två kärnkraftverk, nu avstängda, men stora problem med nedkylning och därmed risk för en härdsmälta.

Det beskrivs också stora risker,

att Hawaii kommer att drabbas av Tsunamivågen, även västra Californien kan drabbas. Den här informationen oroar mig alldeles särskilt, då min yngste son med hustru och två små barn befinner sig på Maui sedan den 20 februari. Jag misstänker starkt att samtalet på mobilen vid tre-tiden i morse, kan ha kommit från dem.

Efter många försök med mobilen,

får jag så småningom lugnande besked från sonen. De hade fått indikationer om jordbävningen och om kommande risker för dem själva via Internet och från vänner på Maui.

Så innan Tsunamivarningen ljuder över Maui hade de hastigt samlat ihop en del nödvändiga prylar, väckt barnen och slängt in dem nakna i bilen, fastspända i sina bälten och begett sig upp i bergen. Han berättar om de skräckkänslor han upplever just då. När samtalet nådde mig satt de många hundra meter upp i bergen, där de suttit i bilen åtskilliga timmar, inväntande faran över. Där de befinner sig nu kan de känna sig lugna!

All denna information från de mina

kändes alldeles underbart och lugnande, trots denna stora katastrof för så många människor i Japan.

Den känslan behöver man nog inte skämmas för?

Under många timmar, den här dagen, följer vi nyheterna på rummet från vår TV. Och förundras över den överföring av bilder från katastrofen. Så nära! Så verklig! Så ofattbart ohygglig!

Denna morgon hade vi för första gången sett soluppgången,

men senare under morgonen ses en otroligt dramatisk himmel, samt ett tillstånd av ebb i havet, som jag inte tidigare skådat här. Som om detta skulle vara en reaktion i samband med jordbävningen.

Det som beskrevs på TV om  fortsatta oväder nästkommande dag, med tornados över delar av USA, vilket orsakade försening för BJ & BI i sin hemresa till Sverige.

W och jag åt grönsaks-lunch på Ruby Tuesday

och på kvällen tog vi några smörgåsar med ost, kollade TV, hade en del facebook kontakter med de mina, några anhöriga och goda vänner. Sen blev det sängen, med en skön känsla att inget ont hade hänt min familj på Hawaii!

FRAM MED NÄSDUKAR, GRÅT OCH VINKA ...

AVRESA FLYGPLATSEN FORT LAUDERDALE.

Torsdag den 10 mars.

Tidig uppstigning, frukost klocka sju.

Vi skall köra BI & BJ till flygplatsen. Några långa avsked blir det inte efter incheckning. Vi tackar varandra för härliga två veckor tillsammans!

W och jag äter lunch tvärs över gatan, en till synes äkta kvarterskrog. Helt OK! Hemresenärerna rringer. Deras resa har försenats några timmar pga oväder i New York. Inte kul. Men de hinner ändå med ankytningen i New York ...

Hos oss bryter ovädret loss, med skyfall, mörker och kyla. Vi känner oss lite slaka på kvällen och bestämmer oss för en smörgås nere vid baren, som har entertainment där (på pianot).

Tidig säng-gång med en god bok mot böjda knän, uppspetad med alla (hårda) kuddar bakom ryggen somnar jag så småningom så gott!

Vid tretiden på morgonen SMS från BJ: "Landat OK. Svinkallt. Bli kvar i Florida!"

Samtidigt kom ett samtal på min mobil ... som jag missade. Dolt nummer, inget att göra åt!

SISTA DAGEN MED GÄNGET ...

ETT LITET SMAKPROV FRÅN RUBY TUESDAY.

HÄR GÅR MAN IN TILL RUBY TUESDAY.

Onsdag den 9 mars.

Sista dagen i Florida för Bi & Bj som återvänder till Malmö i morgon.
Vissa dåliga väderrapporter här i Fort Lauderdale samt mot New York, man talar om tornados.Tycker inte Bi om alls!

Efter frukost en sista solbestrykning på huden.
Lunchen äter vi hos Ruby Tuesday, en restaurang där man i princip endast behöver äta grönsaker. Verkligen inbjudande och vackra nyttigheter! För endast § 8.99 får man välja på två goda soppor och ta så många gånger man vill av alla grönsaker. Ett vackert glas med gott rödvin i detta erbjuds oxå, - mot annan betalning, förståss!

Eftermiddagen ägnar BI & Bj att packa sina väskor.

På kvällen är vi inbjudna av dem på middag.

Den skall avnjutas hos en riktigt flaschig restaurang, Sea Watch. Dom är verkligen duktiga på alla sorters havets läckerheter. Vi ser alla fram emot detta.

Vi klär upp oss, åker taxi till krogen
och har bokat "ett vackert bord" hos dem. Inledningsvis, njuter vi deras berömda Margaritha. Som förrätt väljer vi alla Fresh Florida Large Crab Claws med en senapssås och dricker till det ett gott kallt Rislingvin. Halleluja! Vi njuter så småningom av en varmrätt, där tre av oss väljer Sautéed Lemon Sole med lemon butter sauce med kapris. Berit väljer Seafood Paella och vi fortsätter med Rislingvin till detta.

Otroligt smakligt tillfredställda, efter all detta goda åker vi taxi tillbaka till hotellet.

Vilken dag, vilken kväll! Tack snälla för den!

VI BESÖKER MIAMI.

LUNCH HOS TRADE WINDS.

BÅTBEUNDRAN VID BAYSIDE.

VI PASSERAR ÖVER BRON MAC ARTHUR CAUSEWAY

LITE LÄNGRE BORT UTMED MAC ARTHUR.

ÖVERLÄGGNING VID FRUKOSTBORDET.

Torsdag den 8 mars.

Tja, vad har vi nu kvar att uppleva?

En del shopping

har vi hunnit med med besök vid olika inköpscenter sk Mall. Men en del återstår att inhandla. Det är åtminstone Bi´s uppfattning. Miami behöver upplevas innan hemresan.

Så, - efter frukost

och lite läsning i solen tar vi bilen för att kolla av Miami, som ligger cirka fem mil från Pompano, kanske sex mil?

W bemästrar bilen fullkomligt,

genom alla streetar, avenyer och boulevarder i området, och lotsar oss sedan vidare genom Miami. En stad som inte är alltför lätt att hitta i, samtidigt som trafiken är tät och intensiv.

Vi besöker ett stort inköpscenter,

som ligger i en av hamnarna, men handlar ingenting, utan windowshoppar mest. Lunchen äter vi hos Trade Winds, samtidigt som vi beundrar en del häftiga fartyg och båter som passerar förbi. Ett måste i Miami är att köra igenom ett område i Art Decco-stil. Här är 50-60-talet bevarat och det nybyggda håller även den stilen. Här är ett oändligt myller av människor, gamla bilar och Harley Davidsson-mc!

Klockan blir sen, det har mörknat,

innan vi anländer till vårt hotell. För kvällen har vi inhandlat en del bröd och ost som kvällsmåltid på rum 507 (som är det störra av våra två rum). Där blir vi sittande till sent på kvällen och har ett skönt samspråk.

EN UNDERBAR DAG VID HAVET!

BJ & BI FÖLJER INTRESSERAT KOCKENS KNIVFÖRING.

VÅR INSPIRERADE KOCK HOS BENIHANA.

BI SVALKAR OCH SKÖLJER SALTET FRÅN KROPPEN.

HÄR ÄR HON SOM INTE BADAR.

SOLDYRKARE I FLORIDA.

SE, SOLEN STRÅLAR ÖVER POMPANO.

Måndag den 7 mars.

Sol, bara sol och värme igen!

Hela förmiddagen ägnar vi oss att njuta,

av värme och sol med en behaglig temperatur. Solstolar, hängmattor och och för den största gruppen av oss, - även bad i havet.

15 th Street Fishery, utefter Intracoastal,

inbjuder till en härlig lunch. Efter långt och modigt övervägande beslutar sig BJ att sätta tänderna i en krokodilanrättning. Häftigt uppmuntrad av oss andra, som håller oss till de mera traditionella, fritterade sjöodjuren ...

På grund av tidigare ovädersdagar,

föreslår W att vi på kvällen skall besöka Benihana. På den krogen ingår förutom måltiden, en häftig och trevlig uppvisning med skarpa knivar av kockar med vassa repliker!

Det blir både mumsigt och kul.

Vår kock kan både snacka, laga mat och jonglera med råa ägg.

Vi känner oss absolut helnöjda med dagen!

BLÅSIGA DAR MED REGN & ÅSKA ...

BLÅST, REGN OCH ÅSKA ÖVER POMPANO.

Lördag den 5 mars och Söndag den 6 mars.

Nu har jag liksom tappat tråden ...

Det vill säga,

tiden har rusat förbi utan skriverier, om vad som hänt! Men i dag har vi haft oväder båda dagarna. Kraftiga pålandsvindar med störtregn och en del åska.

På lördagkvällen tröstade vi oss med middag hos restaurang Longhorn, som blivit en favorit, när det gäller blodiga stekar.

Tja, riktigt vad vi gjorde denna blåsiga, regninga och med åska som ovädersdag, kan jag inte beskriva. För jag minns det inte ...

Men humöret var det inget fel på! (Hmmm?)

MOT BEACHCOMBER I POMPANO ...

"THE SUNNY SIDE UP"

Fredag den 4 mars.

Dagen efter "Kennedy",
fortsätter vi resan söderöver igen. I den norra delen av Fort Lauderdale ligger ett område, Pompano, där har vi bestämt att slå oss ner för återstoden av tiden (14 dar+7 för B & B). Vi har funnit ett trevligt hotell Beachcomber, där W och jag bodde år 2008.

Vi får varsina härliga rum med skön utsikt mot havet.
Vi öser på med lite solsken mot kroppen. Fru T är försiktig som vanligt!

NASA, JF KENNEDY SPACE CENTER.

RAKETENS DELAR 1 + 2+ 3.

E RE MOTORERNA?

SPUTNIK.

UPPSKJUTNINGSRAMP.

ÖVERSIKTSBILD ÖVER JF KENNEDY CENTER.

MOT DET UTSTAKADE MÅLET!

VI E HÄR NU!

Torsdag den 3 mars.

Bara några mil ifrån hotellet

ligger platsen för de verkliga raketuppskjutningarna, JF Kennedy Space center.

Vi knackar högtidligen på ... och blir insläppta!

Under gårdagens 60-mila resa

återkommer jag då och då till funderingen: Är det värt besväret? Vad kan man uppleva .. som upphetsar mig/ oss? Jo, - självklart Mr B i gänget, men även W förståss!

Det blir en alldeles omtumlande upplevelse!

Vi förflyttas med buss och guide till olika områden.

Helt otroligt sätt att i en förtätad miljö med bilder och uppläsare visa och beskriva en del omkring det historiska, för att sedan se två stycken 8-9 minuters filmvisning, om den första resan till månen.

Därefter följer det magiska!

tt stå där inför den mäktiga raketen, som hivat upp den första människan till månen.

Alltså ...

det känns för några ögonblick så rörande ... att ögonen tåras, hos fler av oss! Inte för ett ögonblick har jag kunnat föreställa mig det verkliga ... som jag ju sett fler gånger på TV! Denna maskin är så otroligt stor och mäktig, att jag inte tror mina ögon! Hur kan man få upp detta, som slutligen når månen?

Tjaaa...

Vi åker runt med olika bussar och vi vandrar omkring,

och ser uppskjutningsrampen, vi ser motorerna på nära håll. Kollar de trånga utrymmet, där de första austronauterna suttit blixt stilla under många timmar. Efter 4-5 timmars besök lämnar vi trötta och nöjda denna plats.

På kvällen

äter vi en utomordentligt god middag hos Longhorn, en Western-inspirerad krog som erbjuder saftiga, blodiga biffar. Mums!

COCOA BEACH MOT KENNEDY SPACE CENTER

MORGON. VI FÖRBEREDER RESA TILL JF KENNEDY SPACE CENTER.

MORGON VID POOLEN HOS RADISSON COCOA BEACH.

Onsdag den 2 mars .

Vi lämnar Key West

för en 60-mila tripp med bilen till JF Kennedy Space center. Vi startar tidigt och följer havet som ligger lugnt ooch blankt, vi kör över dessa många broar med intilligande broar (slitna ej bilförande) där många personer ägnar sig åt hälsostärkande promenader mitt ute i havet!

Därefter följer den lite mer långtråkiga sträckan,

som vi tålmodigt genomlider. Vi har ju vårt kaffe från LIDL att tala om? Ett kul joke sprunget fram under denna resa ... Bj är i dag vår chauför.

Så småningom... ganska sent,

har vi funnit hotellet för natten i Cocoa Beach. För en acceptabel summa får vi varsin svit, påminnande i sin stil om Laura Asheley. Trivsamt, snyggt och spacy. Vi dinerar på hotellet och känner oss nöjda med dagen!